Fler idéer i Turin?

I eftermiddag bär det av till workshop och konferens med the International Association for Feminist Economics (IAFFE). Det ska bli riktigt roligt och förhoppningsvis kan såväl konferens som workshop ge bra tips och idéer gällande det papper jag och Andraes Kotsadam ska göra gällande prostitutionslagstiftning. Ska bli spännande att se vad som är på gång på området. Planen är att jobba igenom vår idé lite mer grundligt.

Ska försöka rapportera om vad som händer på plats. Förutom deltagandet där ska jag försöka få klart ett working paper av pappret som aldrig verkar bli klart; Child care fees and fiscal competition, samt även av mitt gamla skattepapper. Väl hemma ska jag tävla, jobba bok och försöka få lite struktur över mitt kvarvarande år (!?) som doktorand för att sen göra Almedalsveckan osäker (läs Almedalsbloggen!). Ska ta med hojen till Gotland så jag får säkert chansen att se mer av den platta ön, fast känner jag mig själv rätt så borrar jag ned blicken 10 meter framför cykeln och pumpar på istället. Natur är överskattat när man ska svettas!

Det där med struktur över doktorandstudierna behövs; 1,3 papper ska göras och jag vill göra dem så bra och snabbt som möjligt, en tradeoff som jag måste fundera en del på.

Så det blir väl det här som jag ägnar mig åt...

"Using data from nine European countries Ruhm (1998) show that parental leave tend to increase female employment, but reduce female wages. It is possible to extend this study by including data on parental leave from 1994 to 2007 and including more countries in the study. This study will reveal the economic consequences of extending the parental leave periods from already high levels, as in the Nordic countries. This will be done by focusing on the subset of countries with the most generous parental leave systems, which are mainly the Nordic countries.

Also, earlier research in this area tend to neglect statistical discrimination as a possible reason for the lower female wages resulting from extended parental leave periods (Thoursie 2005). This is of course an important explanation that must be considered and investigated in addition to explanations like human capital loss etc. It will be possible to shed light on this issue using the newer data where also men in some countries to a larger extent use the possibility to parental leave. In 1988 only 7 percent of the parental leave weeks were taken out by men in Sweden and this was by large the highest number in the world at that time (OECD 1995). Today these numbers are higher, in at least some countries, making it possible to see if this have affected men’s economic situation in a similar way as women’s. In this way I will extend the work by Ferrarini (2003), not only focusing on the differences between the Nordic countries and others but also emphasizing the differences within the Nordic group. This will give a guidance concerning if it would be benefitting with further extensions of parental leave mandates to decrease the economic differences between the sexes and to mitigate child poverty."

...och det kan faktiskt bli riktigt kul! Andra uppdateringar är att jag halvsovit en vecka efter en efter skavsår infekterad tå och därmed ingen träning; det är sjätte av de senaste åtta veckorna som det inte blivit någon träning. Så går det med den här elitsatsningen. Men jag har precis bytt styrtapp på hojen och nu är den så skön att det nästan gör ont att sitta på den, grymt nöjd! Och imorgon ska jag vara Race Marshall på Göteborg Triathlon, så ingen rulleåkning tack.

Avélo Speedmachine...

...heter maskinen som ska ta mig till toppen. Nåja, kroppen ska kanske också vara med på ett hörn också men den är ju inte vad den borde vara efter en månad i träda. HED-hjul, HED-styre och DuraAce-komponenter är grymt! Så, nu vet ni vad jag lägger min doktorandlön på. Om du också vill ha en så kan du kolla in multisportspecialisten.se.

Vad ska individer hållas ansvariga för?

Frågan är central i såväl rättviseteori som i den politiska debatten. Det handlar i slutändan om vilka faktorer som påverkar det slutgiltiga ekonomiska utfallet som en individ kan sägas rå över själv. Människor till höger i den politiska debatten menar vanligen att människor själva är ansvariga för det mesta, människor till vänster hävdar å andra sidan en mer begränsad individuell ansvarighet.

Vart den här gränsen dras påverkar hur mycket resurser som ska omfördelas mellan individer (eller i praktiken mellan olika grupper i samhället). Extremerna säger att inga resurser ska omfördelas om människor är fullt ansvariga för alla sina beslut, eller att total ekonomisk jämlikhet ska råda om människor inte alls är ansvariga för sina beslut.

När det gäller fallet utbildning brukar människor till höger säga att så länge utbildning tillhandahålls till alla så har alla samma möjligheter att bli utbildade och därmed tjäna mer pengar (utbildning och lön är onekligen starkt korrelerade). Men är det rimligt att säga att en viss mängd utbildning kräver samma ansträngning av alla? Är det så att människor med olika bakgrund har samma möjligheter att ta till sig utbildning? Är etnicitet, social bakgrund och kön faktorer som påverkar utbildningsval? Om det är så blir det svårt att hävda att människor med olika bakgrund men med samma mängd utbildning (och kvalitet) har lagt ned samma ansträngning på att få den.

Roemer menar:

“Except for their (social and genetic) circumstances, all people would have, in particular, the same capacity to exercise equal degrees of responsibility for their actions. People will, however, exercise different degrees of responsibility, for two reasons: first, their circumstances may cause them to, in a way that is beyond their control, and second, some will simply try harder than others. The principle in question says that persons' fortunes can legitimately diverge, from an ethical viewpoint, only to the extent that those persons are differentially ambitious on their own hook.”