Simmning hellre än fotboll

Nationalekonomi och politik är ganska frekvent återkommande teman här på min blogg. Träning har jag inte diskuterat, med undantag för lite dopningsdiskussion. Med det här inlägget tänkte jag kort ta upp två saker som har med träning och idrott att göra.

1. Jag var på landskamp mellan Sverige och Sloveninen i måndags. Jag förundras faktiskt lite över fotbollens enorma popularitet. 1 futtigt mål på 90 minuter är knappast överväldigande roligt. En av mina handledare (Olof Johansson Stenman) argumenterade i GP för ett bra tag sedan för hur man kan öka mängden mål genom en del regelförändringar och jag tror att det skulle vara en bra idé.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att fokusera mer på spelarnas estetiska aspekter, en blogg- och nationalekonomikollega (och namne) verkar göra det en hel del. Jag skulle kanske i så fall fokusera mer på dammatcher. Men jag vet inte, det här med att hålla på ett lag, är det någon skillnad mot att "hålla på" ett varumärke? Men jag är nog lite som de flesta andra, att när det väl drar ihop sig till EM så blir det ändå ganska intressant.

Ytterligare en aspekt av fotboll är att det verkar vara en sport där du kan leva ganska gott och träna ganska lite (i alla fall i Sverige). Triathleten Jonas Colting brukar häckla de svenska fotbollsspelarna för hur lite de tränar givet att de är heltidsproffs. Att fotbollen också blir därefter är kanske inte så konstigt. varför kräver inte supportrarna lite mer av sina allsvenska lag?

2. Nåja, nästa träningsfråga är viktigare. I en gammal artikel som jag precis fått nys om visar Toussaint vad som skiljer elitsimmare från elittriathleter när det gäller simning:

"The results suggest that on average the better swimmer distinguishes himself from the poorer one by a greater distance per stroke rather than a higher stroke frequency. It is concluded that triathletes should focus their attention on their swimming technique rather than their ability to do work. The distance per stroke might be a simple criterion to evaluate the improvement in skill."

Så, nu när jag bara kan ägna mig åt min sports tristaste gren (och såklart min sämsta) vet jag i alla fall vad jag ska fokusera på.

Massor av dopning!

Förutom dopning som jag diskuterat i ett tidigare inlägg finns det andra sätt att manipulera kroppen på. En plattfot skulle likt Pistorius kunna amputera benen och få en bättre kropp ur löpsynpunkt. Kanon!?

Gendopning kommer sannolikt att revolutionera idrotten och livet i övrigt med. Intelektuell dopning är också ett hett område som borde kunna förbättra världen.

Så, det verkar som att det mesta blir bättre med dopning, eller?

Det är USAs fel... igen

Att Japanerna inte verkar bry sig om att styra bensinförbrukningen med skatt har jag pratat om tidigare. Det vore förresten kul att se siffror på vad som händer med den japanska bensinförbrukningen nu när deras skatt sänks. En inte allt för vågad gissning är att den ökar ganska markant.

Bilden här nedan har ett par år på nacken men där ser vi ganska tydliga korrelationer mellan ett högt bensinpris och låg bensinförbrukning. Det är professor Thomas Sterner som ligger bakom bilden liksom en hel del forskning gällande bensinpriser och förbrukning.

Men vad kan vi göra då? Sterner har ett ganska tydligt recept:

"I de flesta länder i Europa är bensinen dubbelt eller tre gånger så dyr som i USA. Detta har lett till att användningen per person är generellt mindre än hälften mot USA! Om bara USA och länder som Kanada och Australien hade liknande bränsleskatter som vi har i Europa så skulle hela OECD-områdets utsläpp av koldioxid från transportsektorn vara 40% lägre än vad de är idag!"

Okej, jag vet att det här inte är nytt men det är kanske dags att fundera lite mer på det här.

Cyklar och tentor

Inte varje dag jag sitter på kontoret med pulserande värk i knät och en hord av ogjorda arbetsuppgifter framför mig. Under veckan skriver jag för Handelsbloggen så där kan ni varje dag läsa lite om mina havanden och göranden. Lite lagom mys-privat-jobb-känsla är planen att det ska bli över de inläggen. Vi får se hur det går med det. Nu tillbaks till de här förbaskade tentorna som jag skulle rättat klart i förra veckan om det inte hade varit för en bil som tyckte att den skulle köra där jag cyklade...

Hur får jag reda på vad du vet om skatten?

När det gäller vad människor tycker om olika skatter verkar det finnas en mängd karaktäristika som är viktiga; inkomst, politisk övertygelse, tro på politiker och mycket annat. Jag har bla kunnat visa att människor som bor i högskattekommuner inte är mer sugna på att sänka kommunalskatten än de som bor i lågskattekommuner (snart som working paper). Vad detta beror på är inte helt självklart; att de flyttar till kommuner med skatter som de gillar (det verkar det inte finnas stöd för i data), att de gillar det de är vana vid eller kanske något helt annat?

Kan det vara så att de inte vet om de betalar en hög eller låg skatt? Och så verkar vara fallet i bland de 100 ekonomstudenter jag precis gjort en pilotenkät på. De har ganska dålig koll på hur hög kommunalskatten är men framförallt är det bara 59 procent som vet att en höginkomsttagare betalar fler kronor i kommunalskatt än en låginkomsttagare, samt att både hög- och låginkomsttagare betalar samma andel av sin inkomst i kommunalskatt.

Detta skulle i och för sig kunna tolkas som att de har stenkoll på grundavdraget och därför svarar "fel" på frågan gällande andel av inkomst men jag tycker det verkar föga troligt med tanke på hur dålig kollen generellt sett ändå är. Men jag kan ha fel? Kanske beror den höga felfrekvensen på dåligt ställda frågor snarare än okunskap?

I övrigt är det tydligt att viljan att sänka kommunalskatten ser väldigt olika ut beroende på under vilka förutsättningar det sker; dvs. vilka verksamheter som skärs ned eller om det sker genom effektiviseringar. En central fråga är under vilka förutsättningar människor svarar på frågorna.

Påståendet "Det är mer angeläget att sänka kommunalskatten än att bygga ut den kommunala servicen." kan uppfattas väldigt olika av olika människor. Hålls andra skatter konstanta eller höjs andra skatter? Frågan är vilken mer information som är viktig för att få en bättre bild gällande människors preferenser. Några förslag?