De flesta gillar inte "finkultur", eller är i alla fall inte beredda att betala för vad den kostar. I praktiken har det offentligas utgifter på detta område en regressiv effekt: alla betalar för "finkulturen" via skatten men det är mest rika som utnyttjar subventionerna. Resten av befolkningen tycker helt enkelt inte ens att det är värt att gå för det subventionerade priset.
Varför ska staten finansiera något som människor inte vill ha? För att den ska göra det krävs det riktigt goda argument för det. Men vilka är egentligen dessa argument? Att "finkulturen" behövs för att vi inte ska bli vildar? Jag kan inte riktigt se att samhället skulle gå under utan statligt finansierad opera och "fria" teatergrupper som ingen vill se. Varför inte låte dem försörja sig genom att göra något som människor vill ha istället?
"Finkultur" är dyrt att producera och bara de rika vill ha den. Varför ska då staten få fler att gilla den? Är det inte bättre om människor gillar billig kultur, då kan vi använda pengarna till andra saker istället?
18 kommentarer:
Jag håller med; detta är omfördelning i "fel" riktning. Men jag kan se följande argument. Om samhället stödjer sådant som kommer de rikare människorna till del, kommer dessa att bli mer positiva till omfördelning och offentliga åtgärder i största allmänhet. Vi har ju att länder med välfärdssystem som kommer de flesta till del är mer jämlika än sådana som endast satsar på de mindre bemedlade.
Att folk ofta väljer det som är enkelt istället för det som är intressant betyder inte att det är det som ger dem mest, utan att det är lätt att välja det enkla. Men man behöver bli överraskad, störd och utmanad - det blir man i regel inte av Hollywoodfilmer, och till det krävs incitament. Utan subventionering skulle kulturen än mer poraliseras, eftersom det då bara skulle vara "de rika" som hade råd att ägna sig åt den. Och då ens kulturpreferenser ju inte beror på hur mycket pengar man har i plånboken utan den tradition man är uppväxt i och de sammanhang man vistas, verkar det vara en miss att än mer exkludera människor från alternativ kultur. Själv är jag glad att jag fick se barnteater i skolan, gå på indiepopspelningar under min gymnasietid och ha förmånen att vara med och sätta upp ett fantastiskt spex nu. Devisen "ge folk vad folk vill ha" hämmar utvecklingen och drabbar alltid minoritetsgrupper och de med mindre medel.
Anton, är helt klart möjligt. Därmed inte sagt att det är just detta vi ska satsa på åt de rika. Kanske bättre med ännu lite bättre vård, eller så kanske de är med även med lite mindre?
Gro, men varför ska vi uppmuntra de fattiga att ta över de rikas kultursmak? Varför inte göra tvärtom? Och jag tror att det mesta av de saker du säger skulle finnas ändå, fast kanske i lite annan form. Varför ska vi nödvändigtvis tänka mer för att en film är producerad av Film i Väst och inte Hollywood. Det där tror jag mer har med betraktaren att göra: osäker på om kickersungarna tänker mer när de hänger på Hagabion än på Bergakungen.
"Devisen 'ge folk vad folk vill ha' hämmar utvecklingen och drabbar alltid minoritetsgrupper och de med mindre medel."
Nja, jag är osäker på hur mycket utveckling vi får av att ge pengar till introverta performancekonstnärer som ingen utom de närmast sörjande kan tänka sig att se. Vilka minoritetsgrupper gynnas av Göteborgsopran? Kulturtanterna? Nej, i så fall skulle väl de pengarna ges till att sätta upp palestinsk teater, eller att ge pengarna till kulturprojekt i Bergsjön. Då gynnas minoritetsgrupper, det gör de inte av konstmuseet.
Och om vi ska subventionera de rikas kultursmak, varför inte subventionera deras smak på andra områden också? Kanske ska vi subventionera ostron? Det är inte lätt att äta och de flesta blir överraskade när de gör det! Eller kanske subventionera Lexus-bilar? Nej, jag känner mig tveksam. Bättre att fördela kosingen och låta folk göra det de gillar.
Så, om vi ska fortsätta att subventionera kultur, subventionera då den kultur som verkligen faller minoritetsgrupper i smaken. Idag sköter stora invandrargrupper sin kultur på egen hand. Sluta ge pengar till operorna, de klassiska teatrarna och konstmuseerna. Ge dem till kulturformer i förorterna istället.
(Tror jag.)
Men jag håller ju inte med dig om att det endast är "de rika" som tilltalas av den så kallade finkulturen. och JA, jag tror att viss kultur är bättre och viktigare än annan, nämligen kultur som utmanar och får en att tänka efter, och det är klart att kickersungarna tänker efter mer när de går på Hagabion. Man blir väl inte dummare av att vara fattig?
När jag talar om minoritetsgrupper som missgynnas av en marknadsstyrd kulturpolitik tänker jag på grupper med låg köpkraft, tex pensionärer (och ja, invandrare!). Vem ska ge dem vad de vill ha? Låt oss då subventionera BÅDE operan och den kultur som du nu säge att invandrarna sköter själv.
Sedan tycker jag att det ju också finns ett värde i ett divergerat kulturutbud som sådant. Satsar vi bara på sådant som är "nyttigt", ur ett produktivt och ekonomiskt perspektiv, kännsd et som om vi snart hamnar i en otrevlig framtidsroman.
Kan inte låta bli att skriva ett inlägg i debatten. Håller helt klart med gro, det måste finnas en bredd även i kulturen så att denna gynnar så många som möjligt. Att den idag endast gynnar de rika: bullshit! Mig veterligt är det mycket pensionärer (ja dessa bor i städerna men de flesta har varit hårt arbetande medborgare tills dess de gick i pension) som går på teater, stora satsningar görs på barn och ungdomsteater för att stimulera barns fantasi, teatrarna riktar sig mer och mer mot vad folk har intresse för och vill gå och se. Men visst kan man tycka att Hollywoods kommersialism är bästa sättet att stimulera människors kritiska tänkande. Sen ditt påhopp på fria teatergrupper. Nånsin varit med i en? För då vet du ju säkert att väldigt många lägger ner sin själ utan att få ett öre tillbaka. Att det är ett fritidsintresse som utvecklar människor i kreativt tänkande, ledarskap, personlig utveckling, väcker samhällsdebatt etc. Pengarna som satsas är för att över huvudtaget möjliggöra detta och då måste det ju också finnas en möjlighet att bli duktig på det man gör och få jobba med det. Många av de skådisar, musiker mfl är ju samma människor som också har andra jobb och uppgifter i samhället.
Kultur är en typ av underhållning, att jämställas med fotboll exempelvis där man i Gbg bygger en ny arena för stora summor skattepengar för att det som finner nöje i att live kolla in när 22 män (det är dessa som säljer) springer efter en boll. Inte en chans att de som uppskattar denna underhållning betalar vad det kostar att hålla den anläggningen.
Sen absolut att dessa pengar ska satsat så att många i samhället kan få glädje av det och man bör belysa hur resurserna på tex operan används. Men tror man att kultur (= din "finkultur")endast är något som kommer rik överklass till gagn så skulle jag rekommendera några besök på teater, att följa med både framför och bakom scenen och sen istället komma med en idé hur man skulle kunna nå ut till fler. Fast jag glömde: kanske att kreativitet, samhällskritiskt tänkande och nyskapande inte är egenskaper som tillför samhället något?! ...
/Magda
Jag tror att de flesta kickersungar som går på Hagabion tycker att det är skittrist, om någon nu tvingar dit dem. Kanske börjar de förakta denna kulturform ännu mer av att tvingas dit? Och varför ser jag dem aldrig på hagabion? är det fortfarande för dyrt?
Jag är en av de få som mycket hellre ser på teater (eller ännu hellre hänger på Hagabion med mina kulturkreddiga vänsterkompisar) hellre än på Häcken-IFK. Jag är i högsta grad en av dem som ofta finner finkulturen bättre än andra kulturformer. Men är det min smak staten ska subventionera? Blir samhællet bættre av att en bunt radikala studenter går på ett extra teaterbesøk i månaden istællet før bio?
Och det är klart att folk lägger ned sin själ i fria teatergrupper, precis som jag kan lägga ned min själ i att bli bra på triathlon. Men tvinga inte mig att vara med och lattja runt på en scen, jag tycker ju inte att det ger mig något. jag skulle garanterat bara bli sur och inte ett dugg kreativ. Varför ska inte jag få en massa pengar för att hålla på med triathlon som ingen vill se? Nej, om du ska få betalt av någon så får du nog satsa på något som andra är intresserade av istället. men visst, vi kan ju införa en hög medborgarlön så kan alla göra det de vill, kommer säkert att fungera jättebra.
"kanske att kreativitet, samhällskritiskt tänkande och nyskapande inte är egenskaper som tillför samhället något?!"
Jag tror det är en myt att folk blir så jäkla kreativa och samhällskritiska av att se på teater eller Opera. Vad är det i dessa kulturformer som gör människor samhällskritiska? Vill du ha samhällskritik så kanse du ska subventionera Black Army istället? Eller studieresor till Venezuela?
Jag tror verkligen att det finns långt mycket bättre saker att satsa de där kulturpengarna på. Kan någon visa mig den undersökning som säger att operan ger dessa positiva effekter till samhället? Lite förhastat säger jag, tänkte väl det.
En av de största statliga subventionerna av s.k. finkultur är fri entré-reformen på de statliga museerna under 2004 – 05. I utvärderingarna som följde efter att reformen togs bort framkommer att museerna faktiskt lyckats nå nya målgrupper, ffallt yngre besökare och besökare med låg utbildning, vilket var själva målsättningen med den fria entrén. Visst kan man säga att de med pengar skulle haft råd ändå men poängen är ju att göra det möjligt även för de med mindre pengar att ta del av kulturutbudet och i demokratins namn skulle jag säga att man hellre släpper in de rika gratis fast de inte behöver än att utestänga de som inte har råd.
Huruvida det finns något absolut samband mellan utbildningsnivå och inkomst är jag osäker på och några undersökningar som handlar om inkomstnivåer i förhållande till kulturkonsumtion känner jag inte till. Jag undrar om det inte är en förhastad gissning att ”finkulturen” i första hand skulle tilltala ”de rika”. Det kanske var så förr men jag tvivlar starkt på att det stämmer idag. Jag håller med Gro om att det snarare avgörs mer av tradition och sammanhang med resultatet att en del av de som gillar ”finkultur” har pengar och andra inte. Lärare, skådespelare och författare intresserar sig t.ex. ofta för teater och klassisk musik men de tjänar ofta dåligt. Hellre än att utgå från ett klassperspektiv skulle jag vilja prata om bred och smal kultur och hur det kommer sig att vi människor har olika smak.
Intressant men provocerande att du ifrågasätter om mångfald kan tillföra något! Det behöver självklart inte vara något fel på Hollywoodfilmer (fast det är det oftast) men man måste för tusan skapa förutsättningar även för alternativa uttryck (både ”introverta performancekonstnärer" och fria teatergrupper i förorterna) att komma i dagen fastän det inte drar till sig några publikmassor – det är själva möjligheten att ta del av dem – om man vill - som är det viktiga! Hollywoodfilmer är som pekböcker, när man tröttnat på dem vill man ha något annat mer avancerat. Det är det som är kultur = odling, man odlar sitt intellekt. Kultur är per definition något som kan växa och som spretar åt olika håll och det måste ju komma alla människor till del. Skattesubventioner kan vara en förutsättning men hur man skapar ett intresse är förstås en svårare fråga...
Niklas!
Nyansera, please! Även jag ifrågasätter finkulturens budgetföreträde framför subkulturen. Men däremot ifrågasätter jag inte kulturlivets existensbehov.
Att människan alltid haft ett behov av att uttrycka sig samt att bli road/rörd/underhållen är ngt som redan grottmännen skrev under på i sina hällristningar. Det konstnärliga uttrycket grundlades tidigare än pengar. Däremot behövs idag pengar till allt - även konst.
Om jag inte minns fel har du förespråkat omfödelning av finansiella medel från kultursatningar till idrott. Hur självemotsägande låter inte det? Balett är för mig vad cykling är för dig. Inse faktum: det är många pottar skattepengar som aldrig kommer dig till gagn. Skattepengar tillfaller ofta inte en majoriet; snarare olika minoritetsönskningar i olika sammanhang.
Nyansera mera! Min senaste forskning har tittat på hur olika former av konstnärligt utövande faktiskt genererar pengar. Detta behöver givetvis lyftas mer till samhällsdiskussion. Uppenbart är att vissa av de fria uttrycken dock inte i sig själv genererar särsklit mkt pengar. Men tillräckligt många är ändå överens om att vi dock behöver underhålla vissa icke-kommersiella konstuttryck för den inspiration de sipprar över till annan verksamhet.
Enkel investeringslogik.
Enkel humanism.
Enkel demokrati.
Okej, jag tycker i princip att det finns två orsaker till att staten ska gaker. Før det førsta ska de gøra sådant som marknaden inte klarar av (på grund av externaliteter, infoproblem etc.) och før det andra ska den omførdela pengar och kapacitet.
Så, ska staten subventionera kultur?
(1) Om det leder till omførdelning på ett effektivt eller bra sætt skulle det kunna vara bra. Och det ær førstås en empirisk fråga. Så, visst lite dyr omførdelning till några som valt att bli lærare skulle det kanske kunna innebæra men jag ser inte detta som særskilt viktigt.
(2) Eller om det løser ett problem som marknaden inte kan løsa. Det senare ser jag inte riktigt att det gør. Om man då inte ser problemet som att mænniskor inte gillar det, men det finns massor av saker som mænniskor inte gillar och som vi inte subventionerar.
Nær det gæller exempelvis idrott så tror inte jag att mænniskor internaliserar alla samhællsførdelar med den, alltså, de som idrottar torde sænka samhællets kostnader i form av vård. Någon sådan effekt tror jag inte finns nær det gæller kultur. men øverbevisa mig gærna. Jag vet ju faktiskt inte.
Hur konstnærlig verksamhet genererar pengar? Jo, det borde den væl kunna gøra om konstnæren sæljer sin konst exempelvis. Eller menar du att den ger pengar till samhællet som ær større æn sina kostnader? hur visar du det? A la Florida?
Och slutligen, jag vil inte avskaffa kulturen. Jag tror bara att vi kan minska det statliga stødet. Vill mænniskor ha kultur så kommer den att finnas kvar. Det finns ju lænder med lægre statligt kulturstød och inte ær væl kulturen død dær?
Intressant diskussion. Konstnärlig verksamhet borde vara ett fritidsintresse fram tills dess det genererar riktig inkomst.
I dagens samhälle kan man genom att strikt minska sina utgifter på ytligt kommersiellt krims krams likt allehanda köksrenonoveringar, garderobfyllningar etc utan omsvep minska sina utgifter till hälften och således gå ner i arbetstid i syfte att vara kulturell och kreativ... Martin Vikingson i svenska akademien har uttryckt det ödmjukt genom att inte ha en tanke på att musikskapande skulle vara något man skulle kunna leva på...
det som får avgöra är väl om det man skapar efterfrågas, appropå udda självgoda performanceexhibitionister.
Lägg medlen på primärprevention i vården samt 2 timmar idrott/motion per dag i syfte att göra framtida stora neddragningar i vården.
Kultur kan nog göra en människa gladare och friskare men fysisk aktivering har följt oss längre än kuturellt skapande och är således troligtvis komparativt viktigare att subventionera i stora mått!!
Att springa ett marathon kan vara en existensiell upplevelse långt bortom ett operabesök med reservation för subjektivitet och jämförelsesvårighet.
Att arbeta ihop till sina utgifter, därefter röra på sig och skapa känns som en bra väg för samhället och individen.
Kommentar på inlägget av anonym:
Som humanist blir jag sjukt provocerad och upprörd av såna här resonemang. Menar ni allvar med förslaget om att strypa kultursubventionen? I så fall känns det helt nödvändigt att forsätta prata:
Greppet att ställa kulturpengarna mot sjukvårdspengarna kommer upp under varje lågkonjunktur och jämt när sjukvården är i kris. Men jag skulle vilja citera skådespelaren Göran Stangertz: ”sjukvården behöver vi för att överleva, kulturen behöver vi för att det ska vara någon vits med att överleva!”. Mycket klokt sagt om helhetsperspektivet – båda behövs. Ok, jag förstår att ni inte är några talibaner som vill döda kulturen helt. Men om man ska skapa konst på sin fritid med medel ur egen ficka (av den dessutom minskade inkomst man har efter att ha gått ner i arbetstid för att vinna just den tiden) vilken kvalitet blir det? Det är den frågan som bör diskuteras tycker jag.
Eller egentligen två frågor: 1) går det att privatfinansiera kulturproduktion (skapande) och samtidigt ha en hög kvalitet?
2) går det att privatfinansiera kulturkonsumtion på ett rättvist sätt?
Vadå "fysisk aktivering har följt oss längre än kulturellt skapande"? Människan har alltid skapat saker, det är ju det som gör henne till människa och inte ett djur!
Det verkar omodernt att bortse från de mentala aspekterna av människan. Det görs försök att mäta hälsoeffekter av kultur. På Gbg universitet startades projektet Kultur och hälsa 2007 och på andra håll genomförs empiriskt inriktade projekt som man hoppas ska kunna bevisa kulturens välgörande verkan på hälsan. Jag vet dock bara ett resultat och det var i ett test på någon geriatrisk klinik där halva gruppen fick regelbundet titta på och prata om konst medan den andra halvan tittade på TV (tror jag). Konstgruppen blev efter det piggare än den andra gruppen och kunde t.ex. upphöra med laxermedel! Alltid nåt.
Till slut: 0,8 % av totala statsbudgeten, vad är det att bråka om? Att beräkna samhällsnyttan av kultur är intressant men kanske inte riktigt låter sig göras. Jag skulle vilja säga att det ligger i kulturens natur att den inte är mätbar. Men jag kanske har fel?
Mitt inlägg var ej konjunkturberoende. Jag känner sympati för dina åsikter och skulle givetvis vilja ha en jämnare inkomstfördelning i samhället generellt. Menar dock att om du verkligen brinner för kultur så är väl det något som privatekonomiskt får prioriteras, det är många vars intressen inte subventioneras på samma sätt som finkultur. Men samhället kan väl subventionera allt människor vill ha?!
Är sjukvården i kris? Det visste jag inte! Tycker vår sjukvård är fantastisk. Hur mycket kan man begära av samhället eg? Sedan är det ju en bedömningsfråga till vilken del vällevnadssjukdomar likt fetma, ryggont, diabetes, cancer etc o aktiviteter som rökning, överdrivet rödvinsdrickande bäst hejdas genom kultur eller hårdare fysisk aktivering av rörelseorganen. Det är klart att kulturell verksamhet kan väga upp kompensatoriskt ätbeteende och jag målar mycket själv. Den kulturen är inte så dyr. Ditt tal om kvalite? Vad är det? Är ursprungsbefolkningars resurssnåla skapande av det de finner i skogen dålig kvalite? Tycker du verkar väldigt materialistisk. Är renovera gamla bilar berättigat kulturellt skapande? I klimatkristider måste vi minimera bruket av de flesta resurser så sök inåt istället. "Anspråkslöshet utan själförminskning". Den ensamstående mamman kommer alltid i kläm i mina resonemang och det är bekymmersamt men i övrigt vill inte jag subventionera någon nyskapande (som enligt sig själv är före sin tid)performanceartist som tänder eld på sitt bajs. Vem skall bedömma vad som är värt att subventionera? Marknaden är här mer rättvis. En del av de 0.8 % kan bli en direkt monetär omfördelning till de sämst ställda så de sedan har möjlighet att efterfråga mer och skapa mer kultur.
Skulle aldrig falla mig in att äga en tv. P1 räcker. Men hur paternalistisk får man bli? Mkt svår fråga...
Hej i finkulturen!
Finkulturen utgör väl inget hot för samhället?! Vad är de här 1500 miljarderna som dök upp som en kanin ur trollkarlens hatt härom dagen?
Kronan är historia inom kort men det är "finkulturen" som är problemet? Vi ska gå fattigare in i euron om 2 år.
Välfärdsamhället ska ju bort inom kort (för att Eu/USA ska styra världen/rädda världen,) så varför reta upp sig?! Varför inte ge skattepengarna direkt till bankerna och till de multinationella korporationerna: de VET ju vad vi som medborgare vill ha och inte ha!!
De är med en reel smärta som man ser hur samhället splittras och säljs ut för privata och konglomeratens intressen. Ge dina skattepengar till Obama och hans korporativa bankoligarker direkt- det är ju ändå där det mest av vad vi gör hamnar till sist. "Världen väntar på Obama". Yeah?!
Företagsväldet prognos 2009-2020
Försök att tänka lite på vad ett företagsvälde kan föra med sig in i 2009 och framåt (Ett samhälle med finkultur för eliten, ungef. som år 1440). Oligarkin rensar statskassan och strukturerar upp ett samhälle efter SINA intressen.privatisera rubbet. Världs Centralbanken styr inversteringarna i världen och tvingar oss till koldioxidransoner. Ransoner på allt du gör. andas, reser, äter... rubbet! Massan måste tvingas att konsumera mindre, äga mindre. Massan ska styras utan att ens förstå att den styr dit oligarkin vill.
Vad gör det om vi i "finkulturen" friteatern tar 50 tusen kronor för att protestera mot stölden och progandan i våra samhällen? Någon måste ju säga det, när politikerna backar och drömmer om "globaliseringen" och plats i EU committees.. Svinnet och likriktningen i den här neolib lobbyn vi ser i tidningarna och i Tv har ett mycket högt pris: välfärdsstaten, jämlikheten rasar och något farligt stiger till ytan: samhället av privata intressen.
Allt vi gör kan inte säljas på en stor marknad. Vi måste se alternativ till utförsäljningen av samhällsfuntionerna.
Du som ogillar alternativa värden: Hej!
Lyssna på din popmusik omdu vill utan att stödja andra intressen än dina egna (det är väl ingen brist på popkultur!!). Betala dina koldioxidskatter till Bankjättarna,och fortsätt kolla på centralasiatiska skyttgravskrig på platttTVn, men glöm inte att många av globaliserarna du ser på tv skrattar åt oss i smyg.
De tänker: "Folket är en skock dumma får. De gnolar på EU-hymnen och vi invaderar Uzbekistan nästa år. Allt för gas, olja och för demokratin".
No hard feelings! Love! Janne
Problemet med subventioner är ju generellt att de riskerar att styra konsumtionen till sådant som folk inte vill ha. Ta bort subventionerna och dela ut pengarna till folket, så kan de välja själva om de vill lägga pengarna på kultur eller något annat. Det blir bättre för alla. Ett argument mot detta är om folk inte vet sitt eget bästa. Kanske blir man lycklig av "finkultur" fast man inte vet om det? Fast det tvivlar jag ju på. /Anton
Vi pratar om så många saker på en gång så det är svårt att hålla en linje i diskussionen.
Jag utövar både kultur och idrott men jag klagar inte på de kostnaderna i form av skadegörelse på fotbollsläktare och huliganer som måste plåstras om efter slagsmål, eller för den delen alla meniskskador som kommer av för intensiv löpträning eller liknande. (Har ekonomerna räknat på det och dragit av det beloppet från samhällsvinsten av idrott?) Det vore lika småaktigt som att klaga på att ett teatergrupp får 10 000 ynka kronor för en tiondel av det arbete de lägger ner på en uppsättning.
Materialist? Jag ser inte konstnärlig kvalitet som något som mäts i material, snarare som nedlagd tid. Kulturutövare måste få betalt för den tid de lägger ner på att bli riktigt bra på det de gör oavsett om det gäller att behärska en dansform eller gå in i en roll. Jag kanske skulle ha råd att betala det verkliga priset men jag vill gärna att även de som varken har råd eller är "frälsta" ska få chansen.
Lite som Anton nu just sa att folk inte vet sitt eget bästa - eller man vet inte vad man går miste om innan man har varit med om det!
Niklas hänvisade tidigare till länder som har lägre kultursubvention än sv. Jag känner inte till detta så bra men är nyfiken på goda exempel! :)
Janne; Rejäl kretaiv utvikning som hämtad ur Svenska Akademiens låttexter. Spännande. Vi skall dock inte gå in i Euron om två år och välfärdssamhället är inte på väg bort. Enligt mig underskattar du politiken och demokratin. Skulle välfärdssamhället monteras ner (rejält)väntar revolutionära stämningar. Keops pyramid/MW Spännande i tragedin. Även om en mer successiv avveckling av kapitalismen vore att önska. Normer kan förändras. Det visar inte minst beteendeekonomin som är på framfart.
Anser dock att subventioner (inom marknadsekonomin) alltid är mycket vanskliga. Vad är det som säger att just du skall ha 50000 till att bilda den bakom ljuset förda dumma massan, är det den massan som VILL titta? Eller rödvinsvänstern? Är du verkligen rätt person för rollen? Vad är det som säger att du skall få statliga subventioner för att göra det du tycker är väldigt spännande och viktigt och inte någon annan? Engagera dig politiskt istället kanske? Att göra rätt för sig är att inte underminera förtroendet för välfärdstaten. De som läser industriförberedande linjer kan annars titta med avund på de som läser estetisk linje med ngn tro att de alla skall kunna leva på sina intressen.
Appropå att fysisk aktivitet kan ge upphov till skador. Detta om någon tränar fel. Jag pratar om att träna utifrån sina förutsättningar och att träna rätt. Detta minskar enligt välgjorda studier direkt bruk av alkohol, tobak och skräpmat! Extrema positiva externaliteter!!
Det som belastar sjukvården mest är just alkohol- och tobaksskador och övervikt. Har kultur lika hämmande effekt på dessa???
Tillbaks till subventioner; Karin, "man vet inte vad man går miste om innan man varit med om det". Nä, det kan man ju hävda om precis vilken företeelse som helst. Skall vi subventionera alla företeelser så att alla inte skall behöva gå miste om något. Vi är framme vid PATERNALISM. Detta är mkt känsligt.
Jag skulle t.ex vilja se; reklamtvförbud, sockerskatt, grönsaks- och fruktsubventioner, fria idrottsskor och deltagaranmälningar till långlopp. Hollywoodfilmskatt, tobinskatt, reklamskatt etc etc. Men när det kommer till att förespråka blir det känsligare (kanske bortsett från tobinskatt).
Styra människors beteende är intressant men väldigt elitistiskt och kan sluta hemskt illa och om något ge upphov till motsättningar. Det måste finnas bred uppslutning. Skicka ut frågan till sv. folket. Vill ni betala skatt till opera, teater och konserter eller få pengarna i handen och välja själva? Demokrati...
Men va sjutton, jag kanske skall sluta jobba, gå på a-kassa, måla tavlor... om 20 år kanske jag får sålt någon. Hade jag sovit gott?
Alla kan just nu inte leva på sitt stora intresse hur mycket jag än önskar att så kommer bli i framtiden. Samvetet får väl ge svaret. Sover ni subventionerade kulturarbetare gott? Då tycker jag ni gör helt rätt så länge staten har kvar subventionerna.
/Martin R, innan anonym
Hej martin! "Vem säger att just du ska få kulturbidrag?" ja, det är konstnärsnämnden och kulturrådet. Som sagt innan: vill ni på den här sidan få bort finkulturen så får ni som ni vill. kultursponsring och korporativa smarbetsmodellar förslås som Sveriges nya kulturpolitik jan 2009. Företagen betalar och savarbetar om de vill. "Vad kan du göra för att stärka Göteborgs stads varumärke? Eller Stockholms?"
Ja, vi kulturarbetare kanske kan bidra till 50000 nya turister kommer hit i sommar...Vi får 10000 att dela på....!
mer av det här resonemangen kommer, jag lovar!!
Kolla upp andra diskussioner än de i de svenska mediernas halvslummer! Vi lever ju i ett"globalt samhälle". Här i Sverige skulle man kunna rapportera om att staten sålt ut pensionsystemet till högst bjudande och att regeringen skaffat sig en privat arméfraktion för att upprätthålla säkerheten utan att någon skulle reagera. (ps Jag har börjat att jobba i hemtjänsten i år och trivs bra med det, fast jag tär av stadskassan till lönen...)
Kolla in några globala lobby grupper på nätet om du har tid: Club of Rome, CFR, RAND corporation t.ex. här planeras vår framtid. Inte i Riksdagen. Vi lever ju i United states of Europe from 1 jan 2009! remember... i regionen Sverige...
Ja, Janne, du har rätt och är på ett högre intellektuellt och analytiskt plan än mig. Jag är den förste att kritisera marknadsekonomin men försöker anpassa mig till den i ett sätt att överleva och kunna kritisera. Jag börjar väl så sakta ge mig. Jag älskar ju själv kultur och bibliotek och museer. Kultur har säkert en hel del positiva hälsoeffekter i tider av psykisk ohälsa. Men även fysisk aktivitet är ett underbart sätt att hitta tillbaka till sig själv som människa och komma bort från sitt vara som produktions och konsumtionsmaskin. Att uppleva en stark, lätt och uthållig kropp helt fri från ofunktionellt fett, som på den gamla savannen, är en fantastisk erfarenhet. Även ett bra sätt, inte minst för kvinnor att komma bort från objektifieringen av kroppen, och istället se den som ett instrument för den egna viljan.
Den kultursubvention jag främst reagerar emot (och som upplevs som orättvis mot mig)är den utan vetenskapliga och bildande inslag. Just opera (ger mig ofta en fruktansvärd huvudvärk), introvert teater utan samhällsanalys som tycks underhålla utövarna betydligt mer än publiken och en del olika konserter. Viss annan konst tycks mig också bedrövlig men detta är ju just mina åsikter... därför vill jag ha de skattepengarna tillbaka från de rika operabesökarna och lägga på löparutrustning för mina 20 kilometers skogspass, fyllda av existentiell vällust och kreativt tänkande. Dessa pass kommer dessutom (hoppeligen Karin ;), kan ju trilla ner för berget)hålla mig borta från sjukvården.
Ibland tycks mig mina subventionerade konstnärskollegor oftare hemfalla åt rödvinsexcesser och tobaksbruk. Men vem har rätt att döma? Paternalism igen. Vem har rätt att döma den som använder tv och dataspel 12 timmar dagligen? Är han förtryckt av kapitalet och överklassen när han inte själv är medveten om det? Ibland kan jag känna att pengar är dagens opium för folket. Genomsnittssvensken har så mycket av dem nu att en väldigt stor del av tiden går ut på var han skall spendera dem. Vilket ofta resulterar i miljöförstörande thailandsresor medels sol och bad. Fullständigt triviala saker som Gunnar Falkemark skulle ha uttryckt det. Kan vi få människor att jobba mindre, konsumera mindre prylar, då hinna motionera och vara sociala mer, hålla sig friskare(väger delvis upp förlorade skatteintäkter), få mer tid till kultur och kritiskt tänkande kanske vi kan komma någon vart. Kanske höja skatt på arbete, en externalitet av för låga arbetsskatter tycks ju vara att vi jobbar alldeles för mycket (nu är jag paternalistisk). Men det måste ju till stora normförändringar för det... och rätt till deltid!!Sådant tar tid. Ibland tror jag dock politik och utbildning är en bättre väg istället för att förpacka det till teaterformer ingen vill se men ibland inte... ambivalens är mitt andra namn och nu är det läggdags efter en hård arbetsdag på lisberg.
/Martin R
Skicka en kommentar